I can't help but wonder...

Den här dagen ja...

Vaknade kl 06 imorse i bredvid den finaste människan. Gick upp, tog en cigg, kissade och la mig bredvid honom igen en stund. Han höll om mig som bara han kan. Fick ett par pussar, sen var det dags att springa till bussen. Blev några pussar i hallen också innan jag gick. Inatt innan vi somnade sa jag det där stora "Jag älskar dig". Han var tyst i vad som kändes som en evighet sen sa han "Jag älskar dig också".

 

Kom hem, åt frukost, somnade till en stund och gick sen ut med Loppan på en kort kissrunda. Sen, iväg på promenad med ena daghunden och Raija. När jag kom hem sen vid tvåtiden började Loppan gnälla lite, gick upp och kissade på golvet. Mamma har precis opererat höften och kunde inte hjälpa till. Jag la tidningar på kisspölen och tog ut Loppan ifall han behövde kissa mer. Ute på gräsmattan föll han ihop i vad vi fått veta senare var ännu ett epileptiskt anfall. Jag fick hälpa honom upp på benen igen. På vägen in, i porten och hissen, vackalade han till ett par gånger till. När vi kom in genom ytterdörren totalkollapsade han på mattan och där blev han liggande. Vi ringde Systeryster och berättade vad som hänt och hon ringde och rådfrågade veterinären.

Vid femtiden kom Systeryster och skulle hämta Loppan, men han kom inte upp. Vi försökte hälpa honom upp men så fort vi släppte taget så föll han ihop igen.

 

I skrivande stund är dom på väg in till veterinären för avlivning. Jag passar de två sovande barnen.

 

Jag har suttit på golvet med Loppan och pratat med honom, klappat och borstat. Han försökte resa sig en gång men det var omöjligt, benen funkar inte.

 

Jag hoppas du mår bra. Tänker på dig, ofta. Idag har jag blivit påmind om dig så många gånger. Det gör så ont. Jag vacklar hela tiden fram och tillbax mellan "det är lika bra att det är som det är" och "jag vill bara ha dig tillbaka". Vill bara ringa, få höra din röst. Mest för att få känna att allting är bra, att du älskar mig och att jag är trygg. Men jag vet att det inte är så. Att om jag ringer så kommer jag bara bli ledsen. Tillsammans så klarar vi allt.

Just nu; Bejbi spelar nåt spel på datorn och jag ligger i sängen med min lilla laptop. Tyckte det var en mycket bra ide att ta med den hit. :) Ska kolla nå serier tror jag innan det är dax att sova.

ÅH! Kom på nu vad jag vill ha för "header"! Påminn mig om det snälla!!!!

Tillbax till ämnet. Psykologen, ADHD... Är lite osäker vad det gäller det där. Förut såg jag mig som en klockren "dampunge" men nu... njee. Samtidigt är jag rädd att dom ska säga att jag inte har det, för vad gör jag då? Nåt fel är det ju. Hur som, det kommer bli bra.

"Sista dagen i Amsterdam. I morgon får jag pussa och krama min älskling! <3"

Spenderade helgen ute i "Holken" med föräldrar och systerdotter. Första gången sen midsommar typ. Hade egentligen tänkt att vara ute i skogen och promenera, kanske sitta på klipporna vid havet och tänka/meditera. Känna mig själv och få lite lugn i kroppen men det var alldeles för mycket is för att vara ute och gå.

Men det var ganska skönt ändå, ibland. Var väldigt rastlös ändå, tyvärr!

Träffade Tuss ute på promenaden idag så hon slog följe. Gick och snackade skit ett tag, hon med barnvagn och jag med hundar. Bokade in en dejt till imorgon oxå - BRA!